Étude de l’évolution linguistique de la langue amazighe à travers les chansons des périodes anciennes, médiévales et modernes
Loading...
Date
2024
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou
Abstract
Tutlayt n tmaziɣt d tutlayt taqburt tanaṣlit n ugdud n tefriqt n ugafa, id-yeqqimen ar ass-a, tebḍa ɣef watas n tantaliyin.
Zik tella deg timawit kan ma d tura tettwaru am tutlayen niḍen, ay-agi yella-d s lqedicat d inadiyen i xedmen yimusnawen. iwakken ad d-suffeɣen tutlayt-agi ɣer tira uɣalen Sselmaden-tt deg iɣarbarbazen, sufuɣen-d iḍelsen s tmaziɣt..., s waka tuɣal tseɛa amkan am nettat am tutlayen nniḍen.
Deg tezrawt-agi nneɣ, neɛreḍ ad d-nwali amek d-yella unarni n tutlayt n tmaziɣt deg tzelatin n zik d tura.
Deg unadi-agi nneɣ, nexdem taselḍt i tzelatin i yettwacnan sɣur ycenayen: sliman azem, kheloui lounes, samir sadaoui.
Leqdec-agi nneɣ yebḍa ɣef sin n yeḥricen:
Deg uḥric amezwaru newwi-d awal s umata ɣef wayen yecuden ɣer tezrawt-nneɣ, nefka-d tibadutin i kra n wawalen seg ad d-nebder:
- Tutlayt: tutlayt d allal n teywalt gar yimedanen n yiwet n timɣiwent tutlayant.
- Tutlaty n tmaziɣt: d tutlayt tanaṣlit n ugdud n tefriqt n ugafa.
- Tantala: d tutlayt n yiwet n temnaḍt tebḍa d timeslayin, am tantala taqbaylit.
- Areṭṭal: d awal ajenṭaḍ i d-ttawi tutlayt s ɣur tutlayin nniḍen akken ad teččar ilem neɣ
lexṣaṣ-nni yellan deg tutlayt. D asemres n wawalen ibeṛṛaniyen di tutlayt maca awalen-agi ur d-kecmen ara ɣer tutlayt armi i yella lexṣas deg umawal.
Nwala-d d akken llan:
- Ireṭṭalen igensayen: D ireṭṭalen i yettilin gar tantaliyin.
- Ireṭṭalen izɣarayen: D wid id-yekkan seg tutlayin nniḍen am wid i d-yekkan seg teɛrabt, seg tefransist.md, leɛqel, akamyun, taḥanut...
- Tasnulfawalt: d sunulfu n wawalen imaynuten, neɣ ad yili wawal yella deg tutlayt ad
as-n-fek anamek ajdid.
Tasnulfawalt tesɛa sin leṣnaf:
Tasnulfawalt n talɣa: Tettili-d s tmerna n kra n yiferdisen i uẓar i yellan deg tutlayt, asuddem d usuddes…
Tasnulfawalt n unamek: Tettili-d s ubeddel n unamek n wawal yellan yakan deg tutlayt ɣer unamek amaynut Deg uḥric wis-sin nexdem tasleḍt i wammud nteɣ di tfelwit anda I d-nessufeɣ awalen Ireṭṭalen, d wawalen n tasnulfawlt, d wawalen ibaraniyen.
nesleḍ-iten, Nezra-d tawsit d umḍan d timeẓra -nsen, annaw-nsen, anta tutlayt ansi i d-kkan, nwala-d acu i ibeddlen deg-sen ama deg wayen yeɛnan talɣa neɣ deg unamek mi ten-id-nuwwi seg tutlayin-nniḍen nessemres-iten deg tmaziɣt, nuffa-d d akken llan kra n yimerḍilen ulac akk acu i ibeddlen deg-sen mi ten-id nuwwi seg tutlayt taberranit. ma d ayen yaɛenan tasnulfawalt nufa-d deg wamud-nneɣ awalen n tasnulfawalt n unamek.
Tin yarnan ɣur-s nufa-d belli awalen n tasnulfawalt yellan deg wamud-nneɣ ammur ameqran seg-sen d awalen ireṭṭalen n taɛrabt d tferansist.
Deg taggara nessaweḍ ad d-nbeggen d akken deg tutlayt n tmaziɣt yella usexdem atas n wawalen ireṭṭalen d wawalen ibaraniyen ama d wid n tutlayt taɛrabt d tutlayt tafransist
Description
100p.; 30cm.(+CD-Rom)
Keywords
Citation
Linguistique et didactique